Att leva gömd men aldrig fri

24 sep. 2025

En krönika om livet med skyddad identitet

- När samhället sviker sitt löfte om trygghet

Det sägs ibland att svenskar är världsmästare på att lita på systemet. Men vad händer när systemet sviker oss, just när vi behöver det som mest? När jag tänker tillbaka på de där första dagarna med skyddad identitet, känns det nästan som om någon tryckt på en pausknapp för hela mitt liv. Plötsligt skulle allt förändras — utan att jag själv fått välja.

En tillvaro i ständig skugga

Att leva med skyddad identitet låter kanske som ett skyddsnät, men verkligheten är något helt annat. Visst, en ny adress, ibland till och med ett nytt namn — men det är långt ifrån ett nytt liv. Minsta kontakt med myndigheter, sjukvård eller skola innebär en påminnelse om att jag inte är som andra. Många gånger har jag fått höra att ”systemet är säkert”, men hur kan man känna sig trygg när ens adress gång på gång slinker ut genom springorna, ibland på grund av ren slarv eller okunskap?

Dubbel identitet – dubbel börda

Det som sällan nämns är hur identiteten — den där innersta kärnan av vem man är — sakta urholkas. Man lever två liv: det officiella, där namnet knappt känns som ens eget, och det inre, där rädslan är en ständig följeslagare. Varje nytt möte med en okänd tjänsteman, varje gång någon ringer från okänt nummer, är som att gå på nålar. ”Tänk om de glömt att skydda min information?” Den tanken gnager, dag ut och dag in.

Systemfel och misstro

Samhället har skapat regler och rutiner för skyddad identitet, men de håller inte tätt. Journaler skickas fel, adresser avslöjas av misstag — ibland för att någon inte förstått allvaret, ibland för att systemen är för krångliga eller för gamla. Man känner sig som en post i ett Excel-ark, inte som en människa av kött och blod. Och trots alla löften om sekretess och säkerhet, är det ofta den drabbade som får ta smällen när något går snett.

Friheten som försvann

Det är märkligt, men det är först när friheten rycks ifrån en som man förstår dess värde. Att inte kunna posta bilder på sina barn, att aldrig våga berätta var man bor, att alltid behöva vara vaksam. Små vardagliga saker, som att hämta ut ett paket eller boka tid hos tandläkaren, blir plötsligt stora projekt, laddade med oro. Många lever med känslan av att hela tiden behöva se sig över axeln — för när samhället inte klarar sitt löfte om skydd, är det bara en själv och rädslan kvar.

När ansvaret läggs på den utsatta

Det är ironiskt att det är den utsatta som förväntas vara mest vaksam och förstå systemets snårighet. Missar någon annan sitt ansvar, är det lätt att skylla på den som lever med skyddad identitet: ”Du borde ha gjort si eller så.” Men är det verkligen rimligt? Ska inte det yttersta ansvaret ligga hos ett samhälle som säger sig vilja skydda sina mest hotade medborgare?

En uppmaning om förändring

Vi måste våga prata om det här. Om hur det är att leva som jagad i sitt eget land, samtidigt som samhället gång på gång misslyckas med sitt uppdrag. Det behövs både mod och handling för att se till att ingen ska behöva välja mellan trygghet och frihet. För vi är många som fortfarande väntar på att det svenska skyddsnätet ska hålla tätt – och på att få känna oss som hela människor igen, inte bara som ett skyddsobjekt i systemet.

BKRO NOVA- NOVA Kvinna

När samhället misslyckas i skyddet av barn, unga och kvinnor

22 sep. 2025

Inledning

Samhället har ett grundläggande ansvar att skydda de mest utsatta medborgarna. Barn, unga och kvinnor som utsätts för våld eller övergrepp befinner sig i en särskilt sårbar situation och är ofta beroende av myndigheter för skydd och stöd. Trots lagar, skyddsnät och organisationer sker det återkommande fall där samhället brister i sitt ansvar. Dessa misslyckanden får ofta allvarliga konsekvenser för de drabbade, ibland med dödlig utgång.

Former av samhälleliga misslyckanden

1. Bristande anmälningar och tidig upptäckt

   • Personal inom skola, förskola och vård har anmälningsplikt vid misstanke om att barn far illa. Trots detta händer det att varningssignaler ignoreras eller inte tas på allvar.

   • Många barn och kvinnor som utsatts för våld har tidigare sökt hjälp utan att få den respons som behövdes.

2. Otillräckligt skydd

   • Socialtjänsten kan besluta om skyddat boende eller placering, men i vissa fall sker inte detta i tid.

   • Det finns fall där kvinnor har mördats av en tidigare partner trots att de anmält hot och fått kontaktförbud beviljat. Kontaktförbudet har då inte följts upp eller övervakats effektivt.

3. Samordningsproblem mellan myndigheter

   • Polis, socialtjänst, sjukvård och rättsväsende behöver ofta samarbeta. När informationsutbyte eller samverkan brister, riskerar viktiga varningssignaler att falla mellan stolarna.

   • Exempel är barn som återförts till våldsamma föräldrar på grund av bristande samordning mellan domstolar och socialtjänst.

4. Brist på resurser och kompetens

   • Socialtjänsten och kvinnojourer vittnar ofta om för höga arbetsbelastningar och för lite personal. Detta leder till att ärenden inte får den uppmärksamhet som krävs.

   • Brist på utbildning kring hedersrelaterat våld, psykiskt våld eller digitalt våld kan göra att utsatta inte får rätt stöd.

5. Rättssystemets utmaningar

   • Rättsprocesser kan bli långa och påfrestande för utsatta barn och kvinnor. Många orkar inte vittna eller dra sina fall vidare.

   • Det är också vanligt att beviskraven är svåra att uppfylla i fall av psykiskt eller sexuellt våld, vilket kan leda till att förövare går fria.

Konsekvenser av misslyckanden

När samhället inte lyckas ge tillräckligt skydd kan konsekvenserna bli förödande:

• Barn fortsätter att leva i miljöer präglade av våld och försummelse, vilket påverkar deras hela framtid.

• Unga som inte får rätt stöd kan hamna i destruktiva miljöer, utveckla psykisk ohälsa eller utsättas för utnyttjande.

• Kvinnor som inte skyddas riskerar att utsättas för upprepat våld, och i värsta fall dödligt våld.

• Förtroendet för myndigheter urholkas när människor ser att varningar inte tas på allvar.

Strukturella orsaker

Bakom dessa misslyckanden finns ofta djupare samhällsproblem:

• Ojämställdhet: Kvinnors underordning i relationer är en viktig bakgrundsfaktor till våld i nära relationer.

• Tabun och tystnadskultur: Barn vågar ofta inte berätta av rädsla för att inte bli trodda eller för att familjen ska splittras.

• Resursfördelning: Välfärdssystemet är ibland underfinansierat, vilket gör att socialtjänst och stödorganisationer inte kan ge tillräckligt stöd.

Vägar framåt – vad kan förbättras?

För att undvika framtida misslyckanden krävs flera åtgärder:

• Stärkt samverkan mellan polis, socialtjänst, vård och skola.

• Mer resurser till skyddat boende, kvinnojourer och barnahus.

• Bättre uppföljning av kontaktförbud och hotbildsbedömningar.

• Utbildning av yrkesverksamma inom vård, skola och rättsväsende kring våldets olika uttryck.

• Ett långsiktigt arbete med jämställdhet och barnrättsperspektiv i hela samhället.

Avslutning

När samhället misslyckas med att skydda barn, unga och kvinnor är det inte enbart en individuell tragedi, utan också ett systemfel. Varje fall av misshandel, övergrepp eller död som hade kunnat förhindras är ett tecken på att skyddsnätet brustit. Att bygga ett tryggare samhälle handlar därför inte bara om lagar och resurser, utan också om att våga se, lyssna och agera i tid.

BKRO NOVA - NOVA Kvinna - NOVA Barn

Kvinnomisshandel

22 sep. 2025

Vad är kvinnomisshandel?

Kvinnomisshandel är ett samlingsbegrepp för olika former av våld som riktas mot kvinnor, oftast i nära relationer. Det kan handla om fysiskt, psykiskt, sexuellt eller ekonomiskt våld. I många fall sker övergreppen i hemmet, vilket gör att våldet kan pågå under lång tid utan att omgivningen märker något.

Olika former av våld

• Fysiskt våld: Slag, sparkar, stryptag, knuffar eller annan kroppslig skada.

• Psykiskt våld: Hot, kränkningar, förnedring, kontroll, svartsjuka och isolering från familj och vänner.

• Sexuellt våld: Påtvingade sexuella handlingar, övergrepp eller våldtäkt inom relationen.

• Ekonomiskt våld: Kontroll över pengar, att hindra kvinnan från att arbeta eller att mannen tar hennes resurser.

Konsekvenser

Våldet får både fysiska och psykiska följder. Kvinnor kan drabbas av skador, men även av långvarig psykisk ohälsa som depression, ångest, sömnproblem och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Barn som växer upp i familjer där kvinnomisshandel förekommer påverkas också negativt – även om de inte själva utsätts för slag.

Omfattning i Sverige

Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) anmäls varje år tiotusentals fall av misshandel mot kvinnor. Trots det uppskattar forskare att mörkertalet är mycket stort, eftersom många kvinnor inte vågar eller orkar anmäla på grund av rädsla, skam eller beroende av mannen.

Lagstiftning

Sedan 1998 finns brottet grov kvinnofridskränkning i svensk lagstiftning. Det innebär att upprepade kränkningar mot en kvinna i en nära relation kan bedömas som ett särskilt brott, även om de enskilda handlingarna inte är grova var för sig. Sverige har också ratificerat internationella avtal, som Europarådets Istanbulkonvention, för att stärka skyddet för kvinnor mot våld.

Samhällets stöd och förebyggande arbete

Det finns kvinnojourer, skyddade boenden och stödorganisationer, såsom BKRO NOVA och NOVA Kvinna,  som arbetar för att hjälpa våldsutsatta kvinnor. Socialtjänsten har ansvar att erbjuda stöd och skydd, och polisen kan ingripa för att stoppa pågående våld.
På ett samhälleligt plan handlar det förebyggande arbetet om att öka jämställdheten, förändra destruktiva normer kring maskulinitet och våld, samt att utbilda yrkesgrupper som möter våldsutsatta kvinnor.

En krönika om rättigheter, samhälle och lag

15 sep. 2025

Att vara utsatt – en krönika om rättigheter, samhälle och lag

Om kvinnor, barn och ungdomars kamp för trygghet och rättvisa

Ibland känns det som att samhället står och stampar, att vi tar två steg fram och ett tillbaka när det gäller att skydda våra mest utsatta. Det sägs att Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men det betyder inte att alla, oavsett kön eller ålder, alltid får den skydd de har rätt till. Det blir tydligt när man ser på situationen för kvinnor, barn och ungdomar – de som ofta är de mest sårbara i vårt samhälle.

Vad säger lagen?

Lagen är tydlig, åtminstone på pappret. Brottsbalken, Socialtjänstlagen och Barnkonventionen (numera svensk lag) ger ett robust skydd för barn och unga – och förstärker skyddet för kvinnor som utsätts för våld och övergrepp. En grundläggande princip är att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet. Myndigheter, domstolar och socialtjänst har ett tungt ansvar att agera när ett barn far illa. Samtidigt finns det särskilda regler om kvinnofrid, sexuella övergrepp, och våld i nära relationer som ska underlätta för kvinnor att få rättvisa, skydd och stöd.

Men mellan lagens bokstav och verklighetens praktik kan det finnas oceaner av skillnad. Det hjälper inte alltid att en rättighet finns om ingen ser när något händer, eller om den som är utsatt inte vågar eller kan berätta.

Att vara kvinna – mellan raderna i lagen

Kvinnor som utsätts för våld i hemmet har teoretiskt starkt skydd. Det finns kvinnofridsbrott, kontaktförbud och skyddade boenden. Men för att lagen ska ge skydd krävs det ofta att brottet anmäls, att någon orkar berätta, att bevis kan samlas in och att rättsväsendet faktiskt prioriterar ärendet. Där brister det fortfarande för många. Rättegångar kan dra ut på tiden, och förövare döms kanske inte alltid till fängelse. Känslan av att stå ensam mot systemet är dessvärre fortfarande en verklighet för många kvinnor.

Barn och ungdomar – skyddade men ändå utsatta

Barn har rätt att växa upp utan våld, övergrepp eller försummelse. Skolor och socialtjänsten är skyldiga att agera vid misstanke om att något är fel. Det finns anmälningsplikt för yrkesverksamma, och barn får numera höras i rättsliga processer på ett mer respektfullt sätt än förr. Men verkligheten är att många barn fortfarande lever i tystnad. Rädsla, lojalitet med föräldrar eller brist på kunskap om sina rättigheter gör att barn inte alltid får den hjälp de behöver. Ungdomar som hamnar snett riskerar dessutom att stigmatiseras istället för att få stöd.

Vad återstår att göra?

Lagen ger ramar – men det är vi som fyller dem med innehåll. Det krävs mod att lyssna, att våga fråga om någon verkar må dåligt, och att ta orosanmälningar på allvar. Förändring sker inte bara i lagboken, utan varje gång vi ser den utsatta och väljer att inte titta bort.

Kanske är det rent av som man säger: "Det krävs en hel by för att uppfostra ett barn" – eller för att skydda någon som är svag. Det handlar om att ta sitt ansvar som medmänniska. För om lagen står för rättvisa, så är det vi som står för värmen, omtanken och civilkuraget.

Så nästa gång du ser någon som verkar behöva hjälp – glöm inte att lagen är på deras sida. Och du kan göra skillnad. Det är så vi tillsammans bygger det samhälle vi vill ha, där utsatthet inte blir en livsdom, utan en situation vi tillsammans kan förändra.

BKRO NOVA - NOVA Kvinna - NOVA Barn

Att vara kvinna med barn i en våldsutsatt miljö

15 sep. 2025

När ljuset släcks – livet som kvinna i våldets skugga

Att vara kvinna med barn i en våldsutsatt miljö

En krönika om vardagens kamp mot våld och utsatthet

Att vara kvinna och mamma borde vara förknippat med trygghet, glädje och framtidstro. Det borde handla om att ge sitt barn kärlek, låta dem växa och möta världen. Men för alltför många kvinnor är verkligheten istället präglad av rädsla, oro och ständig vaksamhet. Livet i en våldsutsatt miljö stänger ute ljuset, och kvar finns ett mörker fyllt av hot, kontroll och maktlöshet.

Ekonomisk utsatthet – när friheten tas ifrån dig krona för krona

I många relationer används pengar som ett vapen. Förövaren kan kontrollera ekonomi, förvägra tillgång till bankkonto, tvinga kvinnan att redovisa varje utgift eller lägga beslag på hennes lön. Plötsligt är vardagliga saker som att köpa mat eller kläder till barnen en fråga om tillstånd och förhandling snarare än en självklarhet. Ekonomisk utsatthet är inte bara siffror på ett konto – det är att ständigt leva med känslan av att vara beroende av någon som kan ta allt ifrån dig när som helst.

Fysisk utsatthet – smärtan som inte syns

Fysisk våld är sällan en isolerad händelse. Det börjar ofta med en knuff, ett hårt grepp, och eskalerar till slag, stryptag eller andra övergrepp. Att leva med barn i denna miljö innebär att ständigt försöka skydda dem, förklara blåmärken och försöka dölja skräcken i blicken. Hemmet, som borde vara en fristad, förvandlas till ett fängelse där varje ljud kan vara en föraning om nästa attack.

Psykisk utsatthet – när självkänslan bryts ner bit för bit

Fysiskt våld lämnar blåmärken, men det psykiska våldet skapar sår som är desto svårare att läka. Det kan handla om hot, nedlåtande kommentarer, manipulation, isolering och kontroll av sociala kontakter. Sakta men säkert bryts självkänslan ner. Till slut börjar många kvinnor tro på det de får höra – att de inte duger, att de förtjänar sitt öde eller att ingen skulle tro dem om de berättade.

Social utsatthet – ensamhet mitt i mängden

Att leva med våld innebär ofta att förövaren skär av alla sociala band. Det kan vara genom att förbjuda kontakt med familj och vänner, kontrollera samtal, läsa meddelanden eller sabotera för kvinnan att delta i aktiviteter utanför hemmet. Den sociala isoleringen förstärker känslan av ensamhet och maktlöshet. Även i ett rum fullt av människor kan en våldsutsatt kvinna känna sig helt ensam.

Barnen – de osynliga offren

Barnen är ofta de tysta vittnena till våldet. De ser, hör och känner långt mer än vuxna tror. Många gånger tar de på sig skulden, försöker skydda mamman eller lär sig tidigt att läsa av stämningen för att undvika konflikt. Deras barndom präglas av oro, stress och rädsla – och konsekvenserna kan följa dem långt upp i vuxen ålder.

Utvägen – hopp som glimmar trots allt

Trots att våld och utsatthet kan kännas övermäktigt finns det alltid en väg ut. Samhället erbjuder stöd, och det finns andra kvinnor som har tagit sig igenom och funnit styrka. Det första steget är ofta det svåraste – att våga berätta, att söka hjälp, att tro på att livet kan vara annorlunda. Och för varje kvinna som bryter tystnaden och får stöd blir världen lite ljusare.

Så låt oss lyssna, stötta och tro på de kvinnor och barn som varje dag lever i våldets skugga. Deras kamp är vår gemensamma uppgift – för ingen ska behöva leva i rädsla. Livet ska få levas i trygghet, frihet och med modet att hoppas, även när ljuset tillfälligt slocknar.

BKRO har bytt namn till NOVA Kvinna

11 sep. 2025

BKRO blir NOVA kvinna – Tillsammans för trygghet och hopp

En ny början, samma engagemang – välkommen att vara med!

En ny identitet – en fortsatt resa

Det är med glädje och tillförsikt vi berättar att BKRO nu har blivit NOVA kvinna. Namnbytet markerar ett nytt kapitel i vår förenings historia, men vårt hjärta och engagemang för utsatta kvinnor förblir precis lika starkt. NOVA kvinna står för förnyelse, styrka och gemenskap – och vi fortsätter vara en tydlig röst för dem som behöver oss allra mest.

Vårt uppdrag: Stöd och framtidstro för utsatta kvinnor

Vår drivkraft är att ge stöd, trygghet och hopp till kvinnor som befinner sig i utsatta situationer. Vi vet att vägen framåt ibland kan kännas lång och krokig, men ingen ska behöva gå den ensam. NOVA kvinna finns här för att erbjuda hjälp, vägledning och ett lyssnande öra – oavsett var du befinner dig i livet.

Värderingar: Trygghet, hopp och framtidstro

Vi tror på kraften i att skapa en plats där trygghet råder, hopp får gro och framtidstro kan växa. Varje dag arbetar vi för att stärka kvinnor och inspirera till nya möjligheter. Tillsammans bygger vi broar över svåra stunder och visar att ljusglimtar alltid kan tändas, även när mörkret känns som tätast.

Gemenskap: Tillsammans gör vi skillnad

Hos NOVA kvinna är gemenskapen hjärtat i allt vi gör. Vi vet att ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Oavsett om du är medlem, volontär, eller bara nyfiken på vårt arbete, finns det alltid plats för dig hos oss. Vi uppmuntrar alla att bidra med det de kan – smått eller stort, allt räknas. Tillsammans är vi starkare, och tillsammans skapar vi förändring.

Inkludering: Alla är välkomna

Vi välkomnar dig oavsett bakgrund, erfarenhet eller livssituation. Det viktigaste är att du vill vara med och göra skillnad för andra. Hos oss finns inga krav på perfektion – bara en öppen famn och en vilja att stötta och inkludera.

Avslutning: Engagera dig – du behövs!

Nu blickar vi framåt med ny energi och öppna armar. Vi söker fler eldsjälar som vill vara med och skapa trygghet och framtidstro för kvinnor som behöver stöd. Är du intresserad av att bli medlem eller volontär? Eller vill du veta mer om vår verksamhet? Tveka inte att höra av dig – hos NOVA kvinna är du alltid varmt välkommen!

Tillsammans gör vi skillnad – för trygghet, hopp och framtidstro.