Barn och Kvinnorätts Organisationen
Tystnaden vi inte får vänja oss vid
En krönika om kvinnors utsatthet
Hon går hem genom staden en sen kväll. Stegen är lätta, men kroppen är spänd. Nycklarna i handen, telefonen nära. Hon vet var gatlyktorna står, vilka gränder hon ska undvika, hur man ser oberörd ut fast hjärtat dunkar. Hon vet det, för hon är kvinna.
Det är en märklig sorts kunskap, den som aldrig skrivs in i några skolböcker. Att inte ta samma väg hem två kvällar i rad. Att skicka ett sms: "Jag är hemma nu." Att le vänligt, men inte för vänligt, för då kan man uppfattas som inbjudande. Att vara artig, men aldrig ge för mycket av sig själv. Att alltid balansera på den där tunna linan mellan att inte provocera och att inte underkasta sig.
Många säger att vi lever i ett jämställt samhälle. Ändå bär kvinnor på erfarenheter som tystas ner, förminskas, eller aldrig ens uttalas högt. Blickarna på bussen som känns som intrång. Kommentaren på arbetsplatsen som ”bara var ett skämt”. Relationen som gradvis gick från kärlek till kontroll, och från kontroll till rädsla.
Det värsta är inte alltid själva händelsen, utan känslan efteråt. Skulden. Skammen. Frågan som gnager: Var det mitt fel? Hade jag kunnat undvika det om jag bara…? Den tystnaden äter sig in i människor, generation efter generation. Döttrar lär sig av mödrar att vara försiktiga. Och män, även de som aldrig skulle skada, lär sig sällan att förstå hur mycket en kvinna alltid måste tänka före, förebygga, förutse.
Men mitt i allt finns också styrkan. Kvinnor som reser sig, berättar, vägrar skämmas. Kvinnor som stöttar varandra i systerskapets varma rum. Kvinnor som tar plats, även när världen vill göra dem små. Och när en kvinna berättar sin historia och blir trodd, när hon får känna att hennes erfarenhet inte var ”för liten” eller ”inte så farlig”, då händer något. Då spricker tystnaden.
Vi måste våga se kvinnors utsatthet för vad den är – inte ett individuellt problem, utan en samhällsfråga. Inte en privat smärta, utan en kollektiv kamp. Och varje gång vi väljer att lyssna istället för att avfärda, att stötta istället för att döma, så drar vi undan en sten ur den mur av tystnad som byggts kring kvinnors liv.
För ingen ska behöva gå hem med nycklarna mellan fingrarna. Ingen ska behöva fråga sig själv om det var hennes fel. Ingen ska behöva vara stark ensam.
NOVA Kvinna - BKRO NOVA
Andra inlägg
Välkommen
Välkommen till
NOVA Kvinna
NOVA Kvinna är en
del av BKRO NOVA
Vår andra del är
NOVA Barn/ungdom